Ensamarbete i lantbruk och skog – hur säkrar du dig?

För den som arbetar ensam inom lantbruk eller skogsbruk finns det många utmaningar och risker. Arbetet utförs ofta på stora områden, långt bort från både kollegor och andra människor. När man befinner sig mitt ute i skogen eller på en avlägsen del av en gård kan det vara långt till närmaste hjälp om något skulle hända.

Om en olycka inträffar när man arbetar ensam kan konsekvenserna bli allvarliga. Det kan ta lång tid innan någon upptäcker vad som hänt eller innan hjälpen hittar fram. Därför är det viktigt att ha rätt säkerhetsrutiner, fungerande kommunikation och möjlighet att dela sin GPS-position.

Vilka risker finns vid ensamarbete i lantbruk och skog?

Enligt Arbetsmiljöverket är skogsbruket en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige. Vanliga olyckor är fall på halt eller ojämnt underlag, skador vid arbete med motorsåg och olyckor i samband med trädfällning. Särskilt riskfyllt är arbete med stormfällda träd, där stammar och grenar kan röra sig med stor kraft när de kapas.

Även inom lantbruket finns risker vid arbete med exempelvis traktorer, andra maskiner och större djur. Många arbetsuppgifter utförs dessutom på platser där det inte alltid finns någon annan i närheten. Om man skadar sig eller blir fast i en situation där man inte kan ta sig därifrån på egen hand kan det därför vara svårt att få hjälp.

Skogskunskap lyfter också att den som arbetar ensam i skogen kan behöva vänta längre på räddning om en olycka inträffar. Begränsad mobiltäckning kan göra det ännu svårare att kontakta någon.

Så förbereder du dig för ett säkrare ensamarbete

En viktig del av säkerheten börjar redan innan arbetet påbörjas. Genom att gå igenom vilka risker som finns och planera hur arbetet ska utföras kan många olyckor förebyggas. Arbetsmiljöverket rekommenderar bland annat att man ser över arbetsmetoder, utrustning och hur man ska agera om något händer. Vid arbete med motorsåg är det exempelvis viktigt att använda rätt skyddsutrustning och ha tillräcklig kunskap för arbetsuppgiften.

Skogskunskap lyfter även vikten av att inte fortsätta arbeta när man börjar bli för trött, eftersom både trötthet och stress kan påverka omdömet. Vid särskilt riskfyllda arbetsuppgifter är det också bättre att arbeta tillsammans med någon annan.

När man behöver arbeta ensam är det bra att alltid meddela någon var man ska befinna sig och ungefär när man förväntas vara tillbaka. Det är också viktigt att ha telefon eller annan kommunikationsutrustning nära till hands, exempelvis i bröstfickan i stället för i ryggsäcken.

GPS-positionering och personlarm vid ensamarbete utomhus

Med ett personlarm som har GPS-positionering kan du ha med dig en extra säkerhet när du arbetar ensam i ett större skogsområde eller på en gård ute på landet. Ute i skogen finns det sällan adresser eller tydliga platser att hänvisa till, vilket kan göra det svårt att förklara var man befinner sig. Med GPS-positionering kan den som tar emot larmet få information om personens position och lättare hjälpa räddningspersonal att hitta rätt.

Det finns också flera fördelar med att använda ett bärbart personlarm med fallarm och SOS-knapp i stället för att enbart förlita sig på mobiltelefonen. Om man ramlar, skadar sig eller inte kan ta sig upp kan det vara svårt att själv ta fram telefonen och ringa efter hjälp. Ett personlarm som MiniFinder Pico har både fallarm och SOS-knapp, vilket gör det möjligt att skicka ett larm till förinställda mottagare. Fallarmet kan också aktiveras automatiskt när enheten känner av ett fall, så att mottagaren får veta att något kan ha hänt.

Något som är viktigt att tänka på vid arbete utomhus är skillnaden mellan GPS-positionering och mobiltäckning. GPS används för att ta reda på var personen befinner sig, medan mobilnätet används för att skicka larmet och positionen vidare. Det betyder att ett personlarm kan ha möjlighet att hitta sin position även där mobiltäckningen är dålig, men att det fortfarande behövs täckning för att larmet ska nå fram. Därför är det viktigt att kontrollera mobiltäckningen och testa utrustningen i de områden där man vanligtvis arbetar.

Tydliga larmrutiner kan göra skillnad vid en olycka

Att kunna larma är en viktig del av säkerheten, men det behöver också finnas någon som vet vad som ska göras när ett larm kommer in. Det ska vara tydligt vem som tar emot larmet, hur personen ska kontaktas och vad man ska göra om det inte går att få något svar. Det kan exempelvis handla om att ringa upp personen, kontakta någon som befinner sig i närheten eller tillkalla hjälp om situationen kräver det.

Arbetsmiljöverket lyfter att arbetsgivaren ansvarar för att det finns rutiner och beredskap för första hjälpen utifrån de risker som finns på arbetsplatsen. Regelbundna avstämningar och tydliga kontaktpersoner kan vara särskilt viktiga när arbetet utförs på platser där man sällan träffar andra människor.

Ensamarbete i lantbruk och skog kommer alltid att innebära vissa risker, men med rätt förberedelser går det att skapa en säkrare arbetsmiljö. Genom att kombinera skyddsutrustning, tydliga säkerhetsrutiner och ett personlarm för ensamarbete med GPS-positionering blir det lättare att både kalla på hjälp och visa var man befinner sig om något skulle hända.