GPS vid demens – armband, klocka eller larm? | MiniFinder

Cirka 150 000 personer i Sverige lever med en demenssjukdom enligt Socialstyrelsen. För många anhöriga är oron att någon ska gå vilse en av de svåraste att leva med. En GPS kan ge trygghet utan att ta ifrån personen friheten att gå ut, men den hjälper bara om den faktiskt bärs. Därför är valet mellan klocka, armband och bärbart larm minst lika viktigt som funktionerna.

Det här bör en GPS vid demens kunna

Oavsett form är det några funktioner som gör störst skillnad i vardagen. Med position i realtid ser du i appen var personen är och kan guida hem eller åka och möta upp. Trygghetszoner ger en notis om personen lämnar ett område ni har bestämt, till exempel hemmet och den vanliga promenadrundan. En larmknapp skickar larm till de kontakter ni har valt, och med inbyggd samtalsfunktion behöver personen ingen mobiltelefon för att prata med en anhörig. Ett automatiskt fallarm larmar dessutom om personen faller och inte själv kan trycka. Läs mer om våra lösningar för mobila trygghetslarm.

Klocka, armband eller bärbart larm?

En trygghetsklocka ser ut som en vanlig armbandsklocka och sitter alltid med på handleden. För den som är van vid att bära klocka känns den naturlig. Den har ofta larmknapp, fallarm, samtal och trygghetszoner, och vissa kan även påminna om medicin och använda wifi och Bluetooth för en bättre position inomhus.

Ett trygghetslarm i armbandsformat bärs också runt handleden, men är ofta enklare än en trygghetsklocka. Det passar den som vill ha kärnfunktionerna larmknapp, fallarm och samtal i ett enkelt format.

Ett bärbart personlarm är litet och kan sitta i nyckelknippan, hänga runt halsen, fästas i bältet eller ligga i väskan. Det passar den som inte vill bära något på handleden men alltid tar med nycklarna. Nackdelen är att larmet blir kvar hemma om nycklarna blir det.

Det finns även GPS-sulor och spårare som sys in i kläder. De sitter diskret, men fungerar bara när personen har just de skorna eller plaggen på sig.

Välj efter vanor, inte bara funktioner

Den bästa GPS:en är den som personen bär varje dag. Börja med att fundera på vad hen redan har med sig. Den som alltid har haft klocka vänjer sig lättare vid en trygghetsklocka, medan den som aldrig går ut utan nycklarna kan ha större nytta av ett larm i nyckelknippan.

Bestäm också en fast rutin för laddning, till exempel vid sängdags, och vem som påminner. Börja med lagom stora trygghetszoner för att undvika onödiga notiser, och lägg in flera anhöriga som mottagare. Flera personer kan kopplas till samma enhet, så att någon alltid kan svara. Det är de anhöriga som använder appen, personen själv behöver bara bära larmet. Många upplever att det är lättare att införa ett hjälpmedel tidigt, när personen själv kan vara med och välja.

Samtycke och integritet

En GPS får aldrig bli ett sätt att kontrollera någon. Enligt Svenskt Demenscentrum har tvångs- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom inte stöd i lag, och anhöriga kan inte samtycka i den närståendes ställe mot hens vilja.

Prata därför med personen om varför ni vill använda en GPS och vem som ska kunna se positionen. Kom överens om att den används för att hitta och hjälpa, inte för att följa varje steg.